Historien tar sin början där förgående film slutade. Minns ni de två poliserna som kom för att kolla upp den sinnessjuka familjen ”Firefly”? George, en av poliserna visar sig ha en bror vid namn John Quincy Wydell som jobbar i samma bransch och blivit sheriff. Det är nu hans uppgift att sätta stopp för familjen samt hämnas sin bror. Efter ett stort tillslag vid gården där Fireflys bor uppstår en väpnad kamp som resulterar i att Rufus (en av familjemedlemmarna) dör och Mrs. Firefly blir tillfångatagen och satt i häktet, där hon kokas av den iskalla bisarre sheriffen.

Den något skrämmande karaktären Tiny, som i den första filmen blev innebränd och därför bär ett hemskt utseende, lyckas fly redan innan polisen har anlänt till huset. Detta för att polisens tillslag sker medan Tiny en helt vanlig dag går släpande på en kvinnokropp, vilken han förmodligen tänkt sänka på den stora kyrkogård familjen byggt upp. De övriga familjemedlemmarna Baby Firefly och Otis lyckas däremot fly i stridens hetta för att slutligen komma i sällskap med Captain Spaulding, den otäcka clownen som i denna film har fått en mycket större roll. I denna film lär vi känna hans rätta jag, för i ”House Of 1000 Corpses” var hans person väldigt luddig och outförligt beskriven.

Efter att familjemedlemmarna nu är ute på vägen börjar en rå berättelse för de människor de stöter på längs deras väg mot frihet.

Själv är jag väldigt svag för denna film. Det är ett mästerverk skrivet och regisserat av Rob Zombie. Jag älskar de miljöer som filmen utspelar sig i samtidigt som det är en väldigt bra uppföljare. Jag tycker att denna film är bättre än den första och detta är relativt ovanligt. De enda uppföljarna som jag kan komma på som haft samma effekt och lyckats bättre än den förgående är ”Sagan Om Ringen” trilogin.

Det som bidrar till stor del av denna film är den äckliga skitiga miljön, de psykopatiska tankarna som viner genom deras huvuden samt en bra story. Rob Zombie visar, precis som i sina övriga filmer ”House Of 1000 Corpses” och ”Helloween” att det är inte mängden blod som gör att åskådarna blir rädda utan det är uppbyggnaden runt omkring. Film får gärna innehålla en måttlig mängd blod men jag anser att den psykologiska rädslan regerar i denna genre filmer. ”The Devil´s Rejects” innehåller båda delarna men har en snygg censur varje gång exempelvis en avrättning sker.

kort sagt, skitbra film. Om du gillade Rob Zombies första ( House of 1000 corpses ) se denna, den är kanon!